Författaren berättar om ett barndomstrauma, då hon var 5 år. Hennes lillebror dog. Efter detta trauma utvecklar hon vissa strategier och mönster, hon inte varit medveten om men efter terapier för klienter, har hon blivit medveten om sina egna mönster.
Boken berättar öppet om hennes egna problem. Andra med liknande problem som matvägrare eller anorektiker kan känna igen sig i denna bok. I familjer, där barn dött, kan man erfara denna tomhet och mörker, som drabbar familjen. Hon skriver också om sin egen anorexi eller matvägran och orsaker till den. Om "avvisande hållning".
Även problemen med det hat, som finns bland unga kriminella försöker hon analysera. Hon har erfarenhet från förorterna, där hon varit skolpsykolog.