Jacopo Foroni föddes i Valeggio sul Mincio 1825 och som tonåring hade han gett prov på virtuos skicklighet när han framträdde som pianist och cembalist på offentliga konserter i Verona. Hans första opera, Margherita, uppfördes med framgång på Teatro Re i Milano i mars 1848 då fosterlandskärleken glödde. Även Foroni deltog i revolten under de så kallade Fem Dagarna i Milano, och på barrikaderna tonsatte han en upprorssång. Kanske var det därför som kan accepterade erbjudande att flyttat till Stockholm för att leda orkestern i den romerske impressarion Vincenzo Gallis sällskap. Han entusiasmerade han svenskarna till den grad att han blev den högre societéns och adelns favorit och en flitig deltagare i hovbaler och kungliga jakter. Under säsongen 1848-49 gav det italienska sällskapet 82 utsålda föreställningar. Framgången uppmuntrade ledningen för Operan att ge den 24-årige Foroni uppdraget som kapellmästare för det kungliga hovkapellet och senare också som scenmästare för Operan som genomgick just då en period av kris.