I Västerbottens kustland, Gamla Falmark, och storstaden Stockholm befann sig mor och dotter på ett avsevärt avstånd från varandra. Men genom breven pratade de med varandra om stort och smått, det vardagliga och nyheter från omvärlden.

I breven får vi läsa om barnens påhitt, kärleksbekymmer och misstankar om otrohet som frammanar en oanad fallenhet för detektivyrket.

Krigsåren från 1939 och framåt skildras från landsbygd och storstad när ransoneringskortens värld blev verklighet. Ibland hade man inte råd med mat och både kartonger med matvaror och ransoneringskort skickades via järnvägen. Oron för varandra och var i landet som var säkrast att vara på om kriget skulle bryta ut i Sverige genomsyrar breven.

Det här är de vardagliga samtalen inom en familj, mellan mor och dotter där saknaden efter varandra alltid var stor, mellan maj 1937 och augusti 1942.