Jag växte upp i Stockholms innerstad tillsammans med syster och föräldrar. Men det var i naturen på vårt lantställe som jag trivdes bäst. Jag var rädd och blyg under hela uppväxten. Mest rädd var jag för min mamma.
 Jag sökte bekräftelse och trygghet utanför hemmet på olika sätt. Lättnaden var stor när jag 18 år gammal kunde flytta hemifrån och leva mitt eget liv.
 Jag flyttade, bytte arbete och män flera gånger genom åren. Jag sökte efter en trygghet som jag inte kunde hitta. När jag var 50 år upptäckte jag hur oerhört rädd jag var för mamma.
 I terapi började jag minnas och bearbeta rädslan. På köpet blev jag av med både dödsångest och spindelfobi. Dessutom började kroppen läka sig själv och jag blev fysiskt frisk.