I sin inledning skriver Sven Fagerberg: "Vi skall inte förneka det yttre, vår högintressanta, avancerade teknik, men vi måste kombinera den med en fördjupad mänsklighet. I berättelsen om ett möte mellan en gammal man och en invandrarflicka, försöker jag ge liv åt en tanke som jag tror är viktig just nu: vi måste frigöra oss från de värdeskalor, som domineras av girighet och materialism, om politiska reformer skall kunna ge något annat än marginella resultat. Det finns många vägar till frigörelse. Jag beskriver en av dem, en meditation så enkel att alla, som har det minsta spår av vilja, kan utföra den. Man lär sig se den skapelsevilja, som överallt tar sig uttryck, och får nya värderingar. Vår låga etik i förhållande till miljö och människor har sin grundorsak i vår oförmåga att uppleva världen som det underverk den är. En ny livshållning är ett steg på vägen, inte ett självändamål. Jag ger därför ett exempel på en samhällsform, där så gott som alla får möjlighet till ett rikare liv."