Tjugo träd och en apelsin
Tjugo träd och en apelsin
… Grenen var nära att brista, men farfar var inte det minsta rädd. Han var arg på sin bror Gregoris. Jag stod nedanför vid stammen och grät och bönföll farfar att komma ned därifrån. ”Jag tänker inte komma ner förrän Gregoris bett dig om ursäkt”, sade farfar. Där satt två fåglar, en på vardera sidan om honom. Den ena fågeln var en duva, den andra såg ut som en rovfågel, en örn eller en falk. ”Om du inte kommer ner därifrån så ta i alla fall duvan, farfar, men akta dig för den andra fågeln!” skrek jag. När farfar sträckte sig efter duvan brast grenen…