Konstnären Basil Hallward har just färdigställt ett porträtt av en ung och mycket vacker man som han nyligen lärt känna; Dorian Gray. Dorian grips av en fruktansvärd avundsjuka mot porträttet, som alltid kommer att behålla den skönhet Dorian förlorar. Han uttrycker en önskan att förhållandet ska vara det omvända; att tavlan ska bära alla yttre tecken på ålder och de synder Dorian kommer att begå. Naturligtvis uppfylls Dorians önskan. I ett låst rum på sin vind har Dorian gömt porträttet som med tiden blir allt vidrigare, och ibland går han själv till rummet för att se sitt förfall ansikte mot ansikte?Den vackre Dorian Grays öde är skrämmande, och de sista faserna i hans liv skildras med en skoningslös inlevelse som röjer att Wilde själv var medveten om skönhetens förgängelse.Rickard Wolff gör en lysande uppläsning.