Fyra prästgårdsbarn och en hund springer över en blåsig hed. Det är en underlig plats, där fantasin härskar och allt du diktar kan bli verklighet. En ljunghed där en blyg flicka kan bli både hertig och sjöfarare.

I en annan tid följer soldaten Shaw den smala vägen mellan liv och död, vilse i ett krig ingen förstår. 'Det stora kriget' kallas det av dem som var med, som om alla andra krig gömts av detta väldiga – en kamp som gör likbål av en hel värld.

Fantasi, finurlighet och glömda språks grå nycklar är vad som öppnar portar mellan världar – till landskap av Svindlande höjder eller Dödens underjordiska hamnar.

Eva-Marie Liffners femte roman Blåst! handlar om barnen Brontë, den handlar om en soldat vilse i det första världskriget, men främst är det en historia om fantasins kraft och förmåga att övervinna såväl glömskan som döden. På ett överraskande sätt väver hon samman syskonen Brontës fantastiska världar med J.R.R. Tolkiens, hundra år senare. Blåst! är en hyllning till litteraturens förmåga att sudda ut gränser mellan dröm och vaka, mellan nu och då.

Eva-Marie Liffner har tidigare varit verksam som journalist och har belönats med ett flertal priser för sitt författarskap, bland annat Polonipriset för sin debut Camera (2001) och Göteborgs-Postens litteraturpris 2012. Hon har nominerats till Augustpriset två gånger, för romanerna Imago (2003) och Lacrimosa (2011). Blåst! är hennes femte roman.

 

En klar femma!

Yukiko Duke, SVT Gomorron Sverige

2012 fick Eva-Marie Liffner GP:s litteraturpris ”för en berättarkonst som med sinnrik fiktion och historisk inlevelse fångar människans gåtfulla förvandlingar”. Hade motiveringen inte redan varit formulerad, kunde jag använt den för att berätta om hennes nya roman ’Blåst!’. Nu får jag istället återanvända den.

Ingrid Bosseldal, Göteborgs-Posten

Med sina fyra tidigare romaner, senast den Augustprisnominerade ’Lacrimosa’ (2011), har hon mutat in ett helt eget hörn i den svenska samtidsprosan. Hennes geni ligger där skrönan, detektivhistorien, den språkliga maskeraden och den historiska romanen möts, en korsväg där hon står praktiskt taget ensam och pekar ut vägen fram för den moderna romanen. /…/ Berättelsen rör sig vilt genom både tid och rum, verklighet och fantasi.

Amanda Svensson, Helsingborgs dagblad

ett äventyr att dras med i

Kristian Ekenberg, Sundsvalls tidning

Liffner leker med texten och läsarna. Resultatet är en hybridroman som blandar fantasy med spökballader, kontrafaktiska biografier och Umberto Ecos postmoderna skattjakter. /…/ Man kan läsa ’Blåst!’ som en berättelse om fantasin i sig. Vad den är, varför den behövs, och hur den uppkommit. Som ett bålverk mot förgängelsen.

Jens Christian Brandt, Dagens Nyheter

Här finns hela tiden en skevhet, en dubblering eller dubbelexponering mellan det realistiska och en värld utanför eller innanför den. Och allt handlar om skapande och lek. Liksom barnen Brontë skapade sitt land Gondal och Tolkien sitt Midgård så inbjuds läsarna att utifrån Liffners bok bygga sitt eget landskap. /…/ tar man sig tid att sjunka ner i berättelsen har man ett storartat läsäventyr framför sig.

Maria Ehrenberg, Kristianstadsbladet

Är det tänkbart att Tolkien inspirerades till sina fantasyromaner av syskonen Brontë? Eva-Marie Liffner går både ett och två steg längre i sin nya roman ’Blåst!’. Det är en svindlande fantasi med tidsresor och spöken /…/ raffinerad och fängslande

Björn Kohlström, Jönköpings-Posten

’Blåst’ är underbart svindlande läsning, fullpepprad av litterära referenser. Mumma för en gammal litteraturvetare!

Susanne Sterner, Västerviks-Tidningen

Det är få författare som jag läser med en sådan koncentration att jag liksom fastnar och bara precis kippar efter luft innan jag förvinner ned i boken igen. /…/ [’Blåst!’] är fantastisk. Läs!

Elisabeth Östnäs, nättidningen Alba