Hon växte upp som adopterad dotter till välbeställda föräldrar som helt saknade förmåga att lära henne annat än att ta hand om sina kläder, duka vackert och vika servietter. När hon vid fjorton års ålder skickades iväg till sin pojkvän i Motala, uppmuntrades detta, men konsekvenserna blev ödesdigra. Ingen i hennes omgivning eller sociala myndigheter reagerade på hennes föräldrars ansökan om att hon som femtonåring skulle giftas bort. Inte heller Svenska Kyrkan försökte förhindra det. Margaretha Nystrands liv är en historia full av svek. Många och upprepade. Hennes bok ger en inblick i hur det kunde gå till i det som kallades ”välfärdssverige” eller ”folkhemmet”. Hur överlever den som upplever sig sviken av alla? Hur mycket sorg kan en människa bära? Hur stark är den kvinna som trots allt detta är full av tacksamhet, livsglädje och kraft? Margarethas historia är smärtsam läsning, men den ger en osminkad inblick i hur vårt samhälle fungerade för inte så långe sedan. Och kanske fortfarande gör ... ?