Bortom parkerna tornar tegelröda huskomplex upp. Bakom skogsbackar, välkuperade buskage av importerade barrväxter och små dammar där man med lite tur kan fånga en vattenödla.I långa rader efter husen växer röda, blå, gula, orange och lila blommor på sommaren. Som en stad, ett litet samhälle.Huskropparna breder ut sig mellan tennisbanor, skogsdungar, gräsmattor, smala asfalterade promenadvägar och syrenhäckar. Det kallades Beckomberga sjukhus.Sveriges då och genom tiderna största mentalsjukhus. Beckombergalandet är ett fotografiskt, skönlitterärt verk. En kompromisslös men ändå ömsint berättelse där Anders K. Johansson i text och bild skildrar sitt liv i skuggan av mentalsjukhuset