Den stora berättelsens nutid är ett år som börjar våren 2004 men trilogins första del har ett perspektiv bakåt som ägs och berättas av den hundraåriga Elfrida. Med hjälp av sitt ostörda minne och sin mors dagböcker och brev gör hon de hundra åren levande på ön i världens mitt. Det handlar om kärlek, men också om konsten och poesins makt över sinnena och alla de välsignade vardagarna som fyller upp mellanrummen i ett människoliv. Bokens titel anspelar på Ravels kompositions alla oförlösta crescendon som Elfrida kände igen från sitt eget liv när hon på en konsert i Paris mötte den nya musiken. Namnet kan också betyda ”lögnaktig” vilket passar bra som titel på ett verk vars sanning fötts ur lånade fragment av liv. Mitt och många andras.