I boken behandlas något som är både viktigt och tilltagande problematiskt för dagens straffrätt: dess möte med vad som i dag brukar refereras till som "strukturella perspektiv". Här sätts särskilt i fokus klass-, genus- och mångkulturella perspektiv, och bland övergripande frågeställningar kan nämnas hur förflyttningar bör genomföras mellan å ena sidan individen, å andra sidan gruppen eller strukturen som den menas vara en del av, liksom mellan å ena sidan straffrättens världsbild, å andra sidan det strukturella perspektivets. Detta slags konfrontation är nyttig av flera skäl. Bortsett från att många av de mer konkreta sakfrågor som boken berör är i behov av en mer tillfredsställande behandling, ger en konfrontation mellan straffrätt och strukturella perspektiv också ett viktigt mervärde: en ökad förståelse för straffrätten själv, dess (emellanåt outtalade) grundantaganden och utgångspunkter, dess syften och berättiganden, vad straffrätt är, vad den kan vara, och vad den borde vara.

Bland de konkreta sakfrågor som diskuteras, i fråga om regleringens utformning och dess tillämpning i praxis, finns grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning enligt BrB 4:4 a, könsstympning, fattigdom, "kvinnligt nödvärn" och provokation.