Statsskulden har under lång tid uppfattats som en allvarlig ekonomisk och politisk belastning för varje land som har tvingats låna för att täcka nödvändiga behov. Åtskilliga bedömare - av olika politisk inriktning och i skilda historiska sammanhang - har därför framfört åsikten att skulden bör minskas eller helst avskaffas. Samtidigt har tillgång till lånade resurser varit oundgänglig för varje stat som har önskat konkurrera inom det internationella statssystem som växte fram i Europa under 1500- och 1600-talen. Utöver krig har lån också nyttjats för att finansiera infrastruktursatsningar och välfärdssystem. Statsskulden har således varit nödvändig för samhällens utveckling på samma gång som den ständigt har varit kritiserad. I denna volym undersöks de politiska debatter som fördes i Förenta Staterna och Sverige om statsskuldens organisering under 1700- och 1800-talen. Detta var en tid då de två staterna strävade efter att effektivisera sina finansiella institutioner samtidigt som relationerna mellan överhet och invånare omdefinierades. Det var också en tid då de båda staternas position och maktanspråk i världen förändrades. Artikelförfattarna visar att statsskuldsdebatterna i Sverige och Förenta Staterna berörde många centrala frågor kring hur statens utgifter skulle betalas och hur bördorna skulle fördelas. Här visas också hur de rådande maktförhållandena påverkade statsskuldens och i förlängningen statens politiska inriktning.