Samlingen rymmer Edith Södergrans (1892-1923) efterlämnade dikter från skilda perioder. Denna tidiga banbrytare inom den finlanssvenska poesin insjuknade vid 16 års ålder i lungtuberkulos och dog endast 31 år gammal. För Södergran som tvingades leva i sjukdomens, ensamhetens och lidandets land var dikterna visioner av drömland, själens landskap "landet som icke är". Södergrans text är som bildspråk som har kristalliserats till sanningens strålande gnistor. Boken är en faksimilutgåva av 1925 års utgåva på Holger Schildts förlag i Helsingfors. Förord av Hagar Olsson. I landet som icke är där går min älskade med gnistrande krona. Vem är min älskade? Natten är mörk och stjärnorna dallra till svar. Vem är min älskade? Vad är hans namn? Himlarna välva sig högre och högre, och ett människobarn drunknar i ändlösa dimmor och vet intet svar. Men ett människobarn är ingenting annat än visshet. Och det sträcker ut sina armar högre än alla himlar. Och det kommer ett svar: Jag är den du älskar och alltid skall älska.