Krympt valutareserv och mindre guld i Riksbanken!

Behandlar frågor om storleken på Riksbankens valutareserv och hur den bör finansieras.
Föreslår bl.a. att

• Riksbanken får ett kostnadsfritt, förlust- och inflationsskyddat kapital på 75 miljarder kronor, som ska kunna växa till 200 miljarder kronor i kristider.
• 30 miljarder av valutareserven bör utgöras av eget kapital i Riksbanken.
• Riksbanken bör få rätt att återställa valutareserven genom upplåning via Riksgäldskontoret i samband med likviditetsstöd i utländsk valuta.
• Kostnaderna för den upplånade delen av valutareserven bör bäras av bankerna genom avgifter.
• Valutarisken som följer med valutareserven bör elimineras genom att flyttas till Riksgäldskontoret.

Förslagen bör leda till en samhällsekonomisk vinst på 430 till 645 miljoner kronor per år med förstärkt valutareserv, och 180 till 270 miljoner per år i normala tider.
En av utredningens sakkunniga (Claes Berg) reserverar sig i ett särskilt yttrande och menar bl.a. att:
Med utredningens förslag riskerar den icke upplånade valutareserven vara alltför liten för att Riksbanken snabbt (med några dagars varsel) och i tillräcklig omfattning kunna ge likviditetstöd och för att möjliggöra upplåning från utländska lånegivare.