Demokratin ifrågasätts i dagens värld genom att auktoritära och fundamentalistiska ideologier av flera slag förs fram som alternativ. De tillämpas i praktiken i ett flertal länder, men de sprids också genom aktiv propaganda. Den här boken utgår från föreställningen att detta utgör en utmaning även för vårt land, och den föreslår framförallt två åtgärder för att möta den utmaningen.

Ett förslag är att precisera samhällets demokratiska grundsatser och att komplettera dem med några ytterligare punkter, såsom följande. En princip om assimilationsfrihet formuleras, alltså en rättighet att byta etnisk, religiös eller politisk tillhörighet om man vill, och samtidigt förstås en rättighet att bevara den man har. I boken föreslås utvidgat skydd för dessa rättigheter. Likaså införs begreppet religionism, alltså hävdandet att en viss religion är överlägsen andra och är förutbestämd att ta över, och det föreslås att religionism ska likställas med rasism.

Det andra huvudförslaget är att betrakta nationen som bäraren av detta utvidgade demokratibegrepp, men då handlar det om nationen i en annan bemärkelse än vad dagens `nationalister' föreställer sig. Boken anknyter till skillnaden mellan etnisk och samhällelig nationalism (`civic nationalism' på engelska). I den förra söker man göra en etnisk grupp till en nation, i den senare ses nationen som fundamentet för staten och samhället, och som den samlande faktorn för alla medborgare som ansluter sig till det demokratiska samhällets principer.

Boken hävdar också att en kunskap om Sveriges historia ur politisk och religiös synpunkt är viktig för att kunna relatera till de främmande ideologierna och för att förstå hur vår samhällsmodell förhåller sig till deras.

Ytterligare information finns på bokens webbsida.