Under den uppslitande omvändelsekris Emanuel Swedenborg (1668 - 1772) genomgick i början av 1740-talet skrev han Om Guds dyrkan och kärleken till Gud, en halvt poetisk, halvt vetenskaplig parafras på skapelseberättelsen.

Det är en fantasieggande skildring av skapelsens förlopp: ur det kosmiska ägget uppstår världen, solar och planeter ingår i sina banor och jorden framstår i paradisisk fägring. I berättelsen om det nattliga underverket, då livets träd sänker ned en gren och marken får mottaga sin nyfödde, når Swedenborgs vision sin poetiska kulmen. I lyriskt förtätade ordalag skildras sedan Evas födelse och de första människornas förening.

Översättning: Ritva Jonsson
Inledning av Inge Jonsson