I denna skrift som Heidegger skrev 1946 kommenterar han sin filosofiska "vändning" på 30-talet, och utvecklar en kritik av humanismen som filosofiskt program, med särskild tonvikt på existentialismen. Humanismen hör hemma i en modern subjektsfilosofisk tradition och är grundad i en metafysisk förståelse av människan och hennes relation till det som är.