"Krig kan göra så med människor. Benjamin förstod det nu, fast inte då, inte som barn. Då trodde han att det var hans fel när saker drevs till den där spetsen. Den kom när han minst anade det, för att det var slut på smöret eller som nu, för att Benjamin ville veta om han var jude. Plötsligt var spetsen där och med den utbrottet."

Det lilla barnet gör sitt bästa för att förstå vad som pågår i vuxenvärlden, där pappan ständigt gömmer sig och slätar över, medan mamman pendlar mellan eufori och hysteri. Sju barkbåtar som styr ut på det öppna havet skänker tröst och lindring till den ensamme pojken på bryggan. En pratig och okänd kvinna på en buss visar sig ha en nyckel som öppnar upp det slutna skalet hos sin medresenär.

Med humor och värme, men även med bitande svärta, tecknar Henry Bronett i dessa historietter porträtt av människor som står ensamma med sin sorg, sin undran, och som enträget söker efter en identitet och ett sammanhang i sina liv.