Eyvind Johnson är problematisk. Var han äkta norrbottning eller invandrad sörlänning, arbetarklass, kollektivist eller småborgare? Europé nämns han, men han är också hemlös, en flykting. Mats Tormods omläsning tar fasta på anomalierna i den etablerade bilden av författaren. Han rotar i komposten av överblivet och ignorerat, faktiskt skytt material för att i refuser, bortglömda noveller, brev och annat misskänt finna sprickor i den polerade bilden av olympiern. Kvinnobilder, sexualitet och manlig frändskap blir bräckjärn som öppnar också de kanoniserade verken för nya sätt att läsa och förstå den sviknes besvikelse och den manliga pessimism som jag menar är kärnan i författarskapet. Boken är en doktorsavhandling i litteraturvetenskap. Något i strid mot genrekonventionen har Tormod försökt att skriva en läsbar bok.