Bläddra

En ljusets lek

Kategorier: Deckare Polisromaner Skönlitteratur Skönlitteratur i översättning Skönlitteratur: specialutgåvor
Köp här

En ljusets lek

Kategorier: Deckare Polisromaner Skönlitteratur Skönlitteratur i översättning Skönlitteratur: specialutgåvor
Köp här

»Penny är fenomenal på att med små medel och bedrägligt lugn leda läsaren längre och längre in i intrigen. Tycker man om PD James och Donna Leon, njuter man garanterat av Louise Pennys Gamache-serie.« | Västerviks-Tidningen

»Det var länge sedan jag läste en så här bra deckare.« | Anna-Karin Ferm, Go' kväll

»Hjärtan brister«, hade Lillian Dyson omsorgsfullt strukit under i sin bok. »Det finns inga kärleksfulla relationer längre.«
Men nu är Lillian själv död, påträffad bland löjtnantshjärtan och liljor i Clara Morrows trädgård i Three Pines, mitt i festligheterna kring Claras soloutställning i Montreal.
Kommissarie Gamache, chef för mordroteln vid Québec-polisen, kallas till byn, där han möts av den samlade konstvärlden: En värld full av nyanser, av ljus och skugga, en värld där ingenting är vad det först ser ut att vara. Inte ens när fakta börjar komma i dagen är Gamache helt säker på om det är sanningen eller - bara en ljusets lek.

LOUISE PENNY är en kanadensisk deckarförfattare som översatts till ett trettiotal språk och sålt över tre miljoner böcker bara i Nordamerika. Hennes deckarserie som fått henne att kallas en modern Agatha Christie utspelar sig i Québec i Kanada, med kriminalkommissarie Armand Gamache som huvudperson. Louise Penny har vunnit The Barry Award, The Agatha Award för Bästa kriminalroman (fyra år i rad!) och Anthony-priset två gånger.

»Att läsa Louise Penny är som att titta på ett avsnitt av Morden i Midsommer, läsa Agatha Christie eller någon annan av de där underbara engelska deckarna som vaggar in oss i en skön känsla av trygghet och välbehag samtidigt som bestialiska brott begås.« | Bokmalen

»För alla som saknar Agatha Christie och kanske vill ha något ännu bättre.« | Jenny Rydqvist, Sydsvenskan

»När Louise Penny är som bäst är hon svidande vackert existentiell.« | Lotta Olsson, Dagens Nyheter