Jag tillhör en generation invandrare som är född och uppväxt här, men utan känsla av att tillhöra ett hemland. Det ursprungliga hemlandet är för mig skildringar och minnen som jag hörde berättas under trista vinternätter, som i detta land är sexton timmar långa. I min fantasi skapade detta ett hemland, som man skulle kunna likna vid en vänskap på Facebook. Föräldrar, släktingar och vänner hade pratat om att Sverige var en tillfällig station. Vi skulle återvända till vårt ursprungliga hemland.
I min stadsdel finns ett speciellt ställe varifrån det mesta styrs. Immigranter har genom åren samlat sina släktingar från ursprungsländerna för att skapa ett eget samhälle där de kan styra och skydda varandra, trots att de bor i ett land med moderna lagar. För många har det varit svårt att anpassa sig till den nya situationen, då de kommer från kulturer där familjen eller stammen dominerar.
Den svenska lagen har i praktiken avskaffats och finns bara på papper. Eftersom det råder hög arbetslöshet och befolkningen har låg utbildningsnivå, har det skapats ett utanförskap, som lett till drogförsäljning och prostitution. Olika gäng hotar och sätter skräck i de boende som motsätter sig deras verksamheter.