I sex elvor får läsaren lära känna en skymd människa som observerar, reflekterar och drömmer. Tidsramen är ett dygn med diffusa konturer, och tvärsöver gestaltningens väv löper stygn med lyster från vardagens magi. "Ulric Alstermark har en poetik, en åsikt om hur poesi bör vara: Lättillgänglig, självklar som soluppgången, med fotfäste på dammiga köksgolv och oklippta gräsmattor. Bra! Raderna flyter fint med sparsamt effektiva ordval. En intressant debut." Anne Brügge, Arbetarbladet Texterna är, precis som framskrivet i Alstermarks poetik här ovan, avsiktligt enkla. Jag kan ana influenser från Öijer, Opstad och Szymborska även om Alstermark har utvecklat sin egen stil. " Calle Flognman https://miders.se