Bläddra

Spår av Antigone : sensus communis III

Kategorier: Biografier och litteraturvetenskap Dramatik Modern och samtida dramatik

Spår av Antigone : sensus communis III

Kategorier: Biografier och litteraturvetenskap Dramatik Modern och samtida dramatik
Köp här
»Den dolda värld, som ingen vuxen frågade oss om, exponeras smärtsamt och sårigt. En vacker och mångbottnad poetisk text.« | SVENSKA DAGBLADET

»Suggestivt och mycket läsvärt.« | AFTONBLADET

»En text att läsa, och läsa igen. En text som, i alla fall i stunden, utvidgar det livsrum som rädslan krympt.« | EXPRESSEN

En flicka springer genom grekiska olivlundar. Det torra, röda dammet virvlar upp i det arkaiska landskapet och faller ner på en skolgård i ett svenskt sjuttiotal. Hon springer från härskare och härförare. Hon springer från manliga träslöjdslärare och polischefer.
Historien om flickan är uråldrig och oavbruten - en rädsla planteras i en flickkropp för att slå rot och sedan växa. Våldsam på ett sätt som bara något kan bli som normaliserats och osynliggjorts tills det blivit ett med upplevelsen av den egna kroppen.
I Spår av Antigone möter vi härskaren och den våldtäktskultur han upprätthåller. Vi möter maktens iver att dölja sin osäkerhet och våldet det med nödvändighet genererar. Vi möter en flicka och hennes bror och de krig de var och en för sig utkämpar.

CHRISTINA OUZOUNIDIS [född 1969] har blivit en av vårt lands ledande dramatiker, med pjäser som upprört och hänfört såväl publik som kritik. 2011 tilldelades hon Expressens Teaterpris och 2012 Det svenska Ibsensällskapets Ibsenpris. Modernista har tidigare publicerat Lögner [2013].

»Spår av Antigone är en text för scenen, men lika mycket en text att läsa, och läsa igen. Här finns inga roller, bara en kör av röster, en flödande text som håller en i sitt grepp. En text som, i alla fall i stunden, utvidgar det livsrum som rädslan krympt.« | AMANDA SVENSSON, EXPRESSEN

»Det är svårt att beskriva hur mycket jag gillar den här ovanliga boken, hur intensivt omedelbart den förmedlar sitt innehåll, och hur oerhört positivt dess budskap är. Människan är något annat än kvinnan eller mannen, och människor, det är vi ju alla. En fullständigt drabbande text.« | BJÖRN KOHLSTRÖM, BERNUR