Allt jag har är till salu. / Rummet, böckerna, mina händer, pianot, / besticken, / alla tillbehören. / Jag säljer inte för att bli rik utan för / att bli fattig. / Jag säljer till den minst bjudande. / På min plats i kärleksbädden dröjer en doft / av nysmulten snö. / En lust som övervintrat, en barnvante, en / urdrucken vinflaska. / Det beständiga är i förvandlingen, i förlusterna, ja / i det obeständiga. / Inget ljus är som mänskans ljus. / Varför klaga över att floden strömmar mot havet, dessa / underbara stränder, förbi glidande

Claes Andersson utkommer med sin nittonde diktsamling efter en paus på fem år.