Bläddra

Srey : tales of urban girlhood

Kategorier: Åldersgrupper och generationer Åldersgrupper: barn Fattigdom och arbetslöshet Fotografi Genusvetenskap Genusvetenskap: kvinnor och flickor Konst Samhälle och kultur: allmänt Samhälle och samhällsvetenskap Sociala grupper Sociala och etiska frågor
Köp här

Srey : tales of urban girlhood

Kategorier: Åldersgrupper och generationer Åldersgrupper: barn Fattigdom och arbetslöshet Fotografi Genusvetenskap Genusvetenskap: kvinnor och flickor Konst Samhälle och kultur: allmänt Samhälle och samhällsvetenskap Sociala grupper Sociala och etiska frågor
Köp här
Srey, det kambodianska ordet för flicka, används som prefix till flickors tilltalsnamn. Srey Tales of Urban Girlhood är en berättelse om att vara en flicka i en urban katastrofzon. Det handlar om stad, identitet, mat, förpackningar, sårbarhet och våld. Men också om snabbhet och styrka. Det handlar om att bokstavligt talat leva i sopor, på botten av en global konsumtionskultur, och ändå fortsätta vara en flicka. Genom flickornas berättelser får vi en makaber bild av en värdekedja: En produkt plockas ur sin förpackning för att tjäna sitt syfte i en trygg vardag medan plasten den varit insvept i snart flyter i ett vattenfyllt hål på en soptipp. Plasten bildar ett golv som kollapsar under en liten fot och berättelsen om en flicka tar slut. Andra plastbitar plockas upp av andra flickor. Säljs och återanvänds. Vi möter flickors kamp att växa upp och bygga ett liv i de mörkaste skuggorna av det ekonomiska miraklet Kambodja. Vi möter flickor som tigger på gatorna, säljer is, samlar skräp på soptippar och skördar grönsaker i staden. Vi möter unga kvinnor som jobbar på barer, erbjuder manikyr, drömmer om företagande, en trogen man, en ny motorcykel. Vi möter en mamma som bestämt sig för att hennes barn inte ska få minnas den våldsamma vardag som är hennes och en student som vet att om hon bara planerar sin tid rätt så kan hon bryta cirkeln av svält och sjukdom. Srey den kambodjanska flickan motsäger den västerländska fantasin om den asiatiska dockkvinnan. Den utmanar det feministiska antagandet att det finns ett kvinnligt subjekt som behöver representeras i politik och styrelserum. De visar hur flicka är ett otillräckligt namn på en identitet som kompliceras av nationalitet, klass, etnicitet, laviner av sopor och folkmord. Lika tydligt som de visar oss att det inte finns ett universellt dem visar de på behovet av ett globalt vi . För vi hänger ihop. Vi är alla sammankopplade genom skräp, drömmar och tran- saktioner. I varje ögonblick.