En hjälteberättelse från andra världskrigets Polen.

Janusz Korczak var ett ljus i det svartaste mörker när miljontals människor utplånades från jordens yta. Han var en polsk judisk läkare, författare, pedagog, vars tankar ligger till grund för FN:s barnkonvention. Han lämnade karriären för att leva tillsammans med föräldralösa judiska barn i hemstaden Warszawa. Korczak var visionär och hans barnhem en egen liten självstyrande barnrepublik.

Hans liv var barnen, deras död var också hans.

Den femte augusti 1942 vandrade han tillsammans med nästan 200 barn på Warszawas dammiga gator på väg till de väntande tågen till gaskamrarna i Treblinka, där döden var en snabb affär. Korczak blev erbjuden att stanna för att rädda sitt eget liv, men han avböjde varje gång. Janusz Korczak svek aldrig barnen.

"Framställningen är oerhört levande och den välskrivna texten präglas av en stillsam men påträngande eftertanke som kommer läsaren väldigt nära, inte minst i skildringarna av en ständigt närvarande antisemitism. Språket är journalistiskt och enkelt. Silberstein lyckas verkligen med sin ambition att levandegöra sin huvudperson och Korczak framstår som en oerhört stark människa, som samtidigt har fel och brister." /Mats K.G. Johansson, BTJ-häftet