Axel H Andersson, signaturen Skippy, skrev det mesta på vers. I slutet av 60-talet började limericken bli populär igen. Limerickformatet, med sin regelstyrda uppbyggnad och humoristiska knorr, passade Skippy utmärkt. Nya verser kom till i en rasande fart, vilka han gärna delade med sig av till sin närmaste omgivning, men även till den lokala pressen, där hans alster publicerades regelbundet. 59 limerickerar är ett urval av hans verser, hopknåpade på en kammare i den värmländska Finnskogen på 1970-talet. Det är ungefär samma urval som fanns i ett häfte han satte i hop i mitten av 1980-talet. Introduktionen är hämtad därifrån.