Malmö studies in sport sciences, 2014:17 Inledning Jag stiger in i lärarrummet en solig morgon i slutet av augusti: Min första dag på skolan efter sommarlovet. Jag möts av varma leenden från mina lärarkollegor. Vi har en hel vecka för pedagogisk planering och diskussioner kring undervisningsfrågor innan eleverna börjar sitt nya läsår. En av lärarna har hunnit skriva ut de aktuella klasslistorna för terminen och delar omtänksamt ut dessa till samtliga lärare. Jag ögnar snabbt igenom klasslistorna och stannar förväntansfullt vid en ettas klasslista. Denna klass kommer jag att träffa för första gången om bara några dagar. Jag tittar nyfiket på namnlistan och min blick fastnar på sista raden: Antal elever: 14. Flickor: 11. Pojkar: 3. Vilken liten klass, tänker jag. Nästan alla är flickor. Det blir inga problem med denna grupp. Härligt! I samma stund jag tänker detta slår det mig: Var kommer denna tanke ifrån? Jag förväntar mig en lugn och harmonisk klass ”utan problem” innan jag ens träffat eleverna. Hur kommer det sig att jag har en så klar bild av klassen? Kan den sista raden på klasslistan med uppdelning i pojkar och flickor göra att jag blixtsnabbt drar slutsatser om hur klassen skall vara? Med dessa frågor snurrande i mitt huvud vänder jag mig till mina kollegor: ”Vet ni varför vi har klasslistor där det står antal pojkar och flickor bredvid antalet elever i klassen på den sista raden?” Lärarna tystnar och några tittar förvånat på mig. Efter en kort betänkestund svarar en av lärarna: ”Nej. Nej…” Några andra lärare nickar instämmande: ” Ja, varför? Det kan man fråga sig…” En tyst paus uppstår. Min fråga förblir obesvarad. Ovanstående upptäckt väckte mitt intresse för att undersöka hur den ”naturliga” könsuppdelningen i pojkar och flickor påverkar en lärares sätt att bemöta och samspela med eleverna vid undervisning i mitt ämne, idrott och hälsa. Frågorna som väcktes blev många: Hur kommer det sig att den enda informationen om eleverna på klasslistan, förutom elevernas adressuppgifter, är just elevernas uppdelning efter kön? Vad är denna information till för? Vilka konsekvenser kan elevernas uppdelning efter kön ha för lärare? Hur överensstämmer denna uppdelning med de centrala styrdokumentens riktlinjer?