Hur lyckades svenska och japanska företag bli så framgångsrika efter andra världskriget? I denna bok undersöker tre forskare patriarkalismen, det fenomen där ett ledarskap präglas av rollen som fadersgestalt, och dess betydelse för Japan och Sveriges moderna ekonomiska historia. Författarna tar fasta på den befintliga forskningen om patriarkalism, samtidigt som de blickar framåt och strävar efter att se nya samband och linjer. Genom att analysera några stora och betydelsefulla företag i dessa två länder, redogör författarna på ett förtjänstfullt sätt för hur ett faderligt ledarskap banade väg för såväl taylorism som fackföreningstidningar, mer monotont arbete och ökade anställningsförmåner. Några företag som får särskilt fokus är Toyota, Mitshubishi-Nagasaki varv, Lesjöfors bruk, Volvo och AB Sandvik. På ett skickligt vis redogör författarna för hur dessa sinsemellan olika företag lyckades bli så framgångsrika genom att de alla drevs av mäktiga, men kanske framförallt faderliga företagare. Shunji Ishihara är docent i ekonomisk historia vid Tokyo universitet, och har i sin forskning riktat in sig på Sveriges moderna ekonomiska historia. Han har i Japan gett ut ett antal publikationer om bland annat Volvo, SAF:s tekniska avdelning och svenska välfärdsstaten. Christer Ericsson är professor em i historia vid institutionen för idrottsvetenskap och medicin vid Örebro universitet. Hans forskning har framförallt handlat om makt och sociala relationer vid brukssamhällen. På Carlssons har han tidigare gett ut bl.a. Bandybaronen i folkhemmet (2004). Björn Horgby är professor i historia vid Örebro universitet. Han forskar framförallt om arbetarkultur och demokratifrågor, inte sällan utifrån populärkultur och staden Norrköping. Han har tidigare publicerat en rad böcker i dessa ämnen. På Carlssons gav han senast ut Rock och uppror Amerikansk, brittisk och svensk rockkultur 1955-1969 (2007).