Längs vägar i Afrika
Längs vägar i Afrika
Vi slår upp tältet och sätter oss ner för att äta. Det är fortfarande ljust, men solens strålar kämpar alltmer mot den kommande natten. Vi äter cornflakes med torrmjölk och skämtar om känslan av att vara mitt bland djuren. Plötsligt är det svart, natten kommer direkt och eftermiddagen har blivit ljummen kväll. Vi packar ihop och sätter oss på motorhuven för att prata. Det är kusligt ensamt. Vi känner oss iakttagna och lyser ut i mörkret med bilens kraftiga arbetsbelysning. - Såg du, säger jag till Kristina och pekar ut mot den svarta natten. - Visst var det ögon. Mängder av ögon........