Bläddra

Låtar & listor i landet lagom

Kategorier: Konst Musik Musik: stilar och genrer Musikhistoria Populärmusik
Köp här

Låtar & listor i landet lagom

Kategorier: Konst Musik Musik: stilar och genrer Musikhistoria Populärmusik
Köp här
Att samhället har förändrats en hel del under perioden från 1950 och fram till idag är nog de flesta överens om. Sverige tog klivet in i 1950-talet med optimismen som följeslagare. Allt kunde bara bli bättre, tycktes det. Även 1960-talets Sverige andades framtidstro. Inte så konstigt kanske att våren, den ljusa tiden, så ofta var närvarande i många av de låtar som då skrevs. Men rivningsraseriet - när nytt skulle ersätta gammalt - skapade debatt redan vid 1960-talets mitt och framåt. «34:an» spelades flitigt i radio. «Lyckliga gatan» och «Riv inte vårt kvarter» berörde samma tema. Tveklöst fanns avigsidor med den snabba förändringstakten och i flera låttexter kom denna kritik till uttryck. 1960-talet och 1970-talet var en tid då solidaritetsrörelserna på allvar växte fram i Sverige. 68-rörelsen gav vänstern vind i seglen. Fredssånger, som till exempel «Inatt jag drömde», hördes i etern. «Änglamark» var en av de låtar som lyfte fram djuren och naturen när miljöfrågor blev allt viktigare vid 70-talets början. 1970-talet var också perioden då landsbygden lockade alltfler. Hela Sverige skulle leva. Jämställdhet och jämlikhet var motto för många. Glitter och kommersialism kritiserades av bland annat proggrörelsen. Men vindarna vände. Under 70-talets mitt blev den egna ekonomin viktigare. 1980-talet satte alltmer karriären i fokus - och ibland kanske rentav svindlande affärer. Ändå fanns humorn där, kanske mer än någonsin i låttexter till och med. Flera sjöng med i «Hej, hej hemskt mycket hej», «Den makalösa manicken» och «Macken». Samtidigt föll murar, både bokstavligt och bildligt. I radion spelades «Rytmen av ett regn». När 90-talet gjorde sitt intåg hängde däremot inte alla med i utvecklingen. Välfärdsstaten var inte längre vad den varit. «Folköl och dunkadunka» var en av de låtar som beskrev läget. Klyftorna ökade åter, stressen i arbetslivet likaså. På 00-talet, när mångfald och modernitet möttes, lyftes även retro fram - också inom musikens värld. I Sverige finns flera musikinstitutioner och listor i radio och tv som satt sin prägel på samhället - och som präglats av detsamma. Alla dessa har en historia att berätta, men två av dem sticker ut lite extra. Den ena är Melodifestivalen. Den andra är Svensktoppen. Båda dessa program har en lång historia, som sammantaget - men även var för sig - ger tyngd. Låtar och listor kan leverera fakta - samt förmedla budskap och tendenser - som säger någonting om det samhälle i vilket de uppstått och verkat. Musikprogram och radiolistor, som Svensktoppen och Melodifestvalen, blir därmed inte bara att betrakta som underhållningsprogram för enbart de musikintresserade. De blir också historieböcker som, ibland högst kompletterande till och med, kan bredda bilden av vår historia! - LARS SVENSSON, f. 1976, bor i värmländska Hagfors där han arbetar som lärare i SO och i Svenska som andraspråk. Historia är ett av hans intressen. Svensktoppen och Melodifestivalen har han följt sedan mitten av 1980-talet. I «Låtar och listor i landet lagom», som är hans första bok, vävs dessa intressen samman.