Plötsligt börjar golvet att skaka och rummet att gunga. Jag är bara på fjärde våningen, men jag känner hur huset svänger fram och tillbaka. Jag skriker till honom på engelska.
– Spring ut och nerför trapporna!
Han greppar det som står honom närmast, samt en spritflaska som han stoppar innanför sin shalwar kameez-klädsel. Själv står jag vid altandörren, och innan jag hinner tänka så kastar jag ut en låda ned på bakgården rent reflexmässigt. Jag tar mina grejer och rusar. Jag vet inte om huset fortfarande skakar eller om det bara känns så när jag springer. Adrenalinet flödar genom mina ådror, jag borde bara fortsätta springa mot trapphuset, men det gör jag inte.