I skärningspunkten mellan hälsa och media står vi ofta villrådiga. Översköljda av livsstilsbilagor, sjukhussåpor, läkemedelsreklam, cancerlöpsedlar och patientbloggar försöker vi navigera mellan vetenskap och villfarelse, fakta och fiktion, livsviktigt och lättviktigt. Mediernas hälsorelaterade innehåll har länge kritiserats för felaktigheter, sensationsmakeri, sexism, överbetoning av vårdens misstag och allmän negativism, bland mycket annat. Men stämmer kritiken, vad kan den bottna i, och går medierna i så fall att påverka till det bättre? Med begreppet ”mediehälsa” vill författaren fånga både mediernas hälsoinnehåll och dess kvalitet eller ”hälsotillstånd”. I boken ”Mediehälsa” ges verktyg för att bättre förstå samspelet mellan medierna och medicinen och innehåller bl.a. avsnitt om språk, medieteorier, analysverktyg, journalistikhistoria, fallstudier och förändringsarbete. Boken vänder sig till såväl professionella vård- och mediearbetare och studenter inom vårdutbildningar och journalistik som beslutsfattare och allmänheten.