Bernt Rutström rönte stor framgång med sin diktsamling Årstider på mitt sätt sett, som utkom i slutet av 2008.
Nu kommer Bernt igen och återigen är det naturen som fångar intresset hos denna lyriker. Han har en egen nytolkning av Julevangeliet som är mycket tankeväckande.
Bernt Rutström föddes i Norrbotten 1937 och har förblivit länet trogen genom alla år. Under sitt liv har han hunnit nosa på en mängd yrken:
Han har bland annat arbetat inom skogsbruket och som bygg- och anläggningsarbetare, maskinsnickare, glasmästare, mattläggare m.m. Fritiden har delats mellan vitt skilda intresseområden, däribland jakt, föreningsliv och motion.
Diktandet har följt honom genom hela livet men först som pensionär har den ådran fått ett större utrymme.
Hans devis är: Du må vara klok, erkänt modig samt uppfinningsrik och aldrig så tapper, men ingen kommer att känna dina tankar om du aldrig fäst dem på ett papper!
Här är ett prov på hans dikter hämtat från hans baksidestext på boken:
Ingenting är för stort, inget för ringa. Förutfattade meningar har jag inga.
En vanlig katt i gräset eller skata på tak. Jag skriver gärna om en sådan sak.
Det kan vara blommor som motpol till ord likväl som potatisar satta i jord.
Svar på tal det vill vi väl alla ha. Och arbetets lov kan också vara bra.
Allt är observationer... ja, men – äsch! Nu blev det i alla fall – på vers!