- Det är läskigt må du tro… att bli gammal, sade han och spände sin sexårsblick i mig. Alla tänderna ramlar ur mun och man kan inte gå och så har man ont överallt… Jag, som efter 14 år med På äldre dar visste hur fel den unge mannen hade, kunde berättat för honom om alla härliga gamla människor jag mött genom åren, som varit så vitala och haft så mycket att berätta. Jag kunde också talat om för honom att med bara en liten gnutta kunskap om vad det egentligen innebär att bli gammal, skulle ingen behöva ha dessa fördomar. Och jag skulle kunnat sagt honom att åldern inte spelar så stor roll om man får vara ”lagom” frisk och själv är stolt över sin ålder. Allt detta hade jag velat säga honom, liksom jag ville säga det till kvinnan i 40-årskris med dåligt samvete för en gammal förälder, politikern som kämpar med den nya äldreomsorgsplanen, tonårsflickan som går och i hemlighet är rädd för att en kär farmor håller på att bli ”senil” eller till alla dagens unga äldre. Och jag hade velat säga det genom att berätta om Stina i Ligurien och Agne Hamrin i Rom men också om ”den siste smeden” och underbara Anna och många, många fler. Alldeles som jag gjort nu. My Persson