Statsrättens grunder
Statsrättens grunder
· Är det rimligt med förbud för maskerade demonstranter eller att polisen skall kunna identifieras genom numrerade skyddshjälmar? Vilka åtgärder skall få vidtas mot upprorsmakare för att skydda samhället?
· Kan vår öppna demokrati förbli lika ”oskuldsfull” som tidigare efter två ministermord på allmän plats? Mer kameraövervakning och utökade möjligheter att tvångsvårda psykiskt sjuka människor i rent preventivt syfte efterlyses.
Vad är bra eller dåligt med våra s.k. demokratiska ideal? Sådana frågor rör i hög grad politik och statsvetenskap, inte i första hand statsrätt, och många av frågorna har inget egentligt svar. När förslag till lagstiftning övervägs blir det emellertid en statsrättslig angelägenhet. Är det acceptabelt enligt RF 2:8 att tvångsvårda sjuka personer? Och vad innebär europakonventionen art. 5 i det avseendet? Vem kan besluta om skärpt lagstiftning: SÄPO? Regeringen? Riksdagen? På så sätt blir statsrätten en levande materia – en del av den positiva rätten – som de offentliga organen måste beakta. Grundlagsstridiga föreskrifter kan åsidosättas genom lagprövning (RF 11:14); konstitutionellt ansvar kan utkrävas genom att en minister tvingas avgå efter misstroendeförklaring; JO kan väcka åtal eller ”pricka” tjänstemän, etc. Ett förslag till grundlagsändring är antaget av riksdagen som vilande. I denna upplaga redogörs för det centrala i de ändringar som kan antas bli realiserade.
Wiweka Warnling-Nerep är professor i offentlig rätt och kursföreståndare i statsrätt. Annika Lagerqvist Veloz Roca är docent och lektor i offentlig rätt, Jane Reichel är docent och lektor vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.