Boken handlar om läroplansteori i vid mening, om vilket innehåll som väljs i organiserad utbildning och hur det går till. Urvalet sker ur t.ex. förändrade läroplaner med tillägg, ändringar och tolkningar i relation till arbetet i klassrummet. Varför blir just den valda kunskapen den som räknas och inte annat ur all världens kunskapsmängd? Och vad finns det för skillnader mellan tidsepoker och länder? I boken diskuterar författaren dessa frågor med hänvisning till omfattande forskning. Utblickar görs mot Tredje världen, bl.a. för att tydliggöra vad som driver förändringar i en överblickbart kort historia. Boken avslutas med ett kapitel där lärarlag, skolledare, kommunpolitiker och anordnare utanför det formella skolsystemet kan lära sig metoder för att praktiskt använda skolplaner, lokala kurser, arbete och kurser inom fritidsverksamhet, näringsliv och förvaltning.
I denna tredje upplaga har författaren kompletterat boken med ytterligare ett kapitel om skolframgång och hur man mäter denna samt de olika teoretiska utgångspunkter som väglett forskning inom området. Kapitlet om aktuella läroplaner för svensk skola har omfattande reviderats och kompletterats med redogörelse för, och analys av de nya läroplaner som gäller från 2011 samt det förändrade betygssystemet. På vilka sätt är dessa avsedda att bemöta problem i den svenska skolan? Boken vänder sig till lärarstudenter, verksamma lärare, skolledare, skolpolitiker, kursanordnare i verksamheter utanför skolan och till alla andra med intresse för pedagogisk verksamhet.
