Bläddra

Finansiering med fastigheter som säkerhetsunderlag – Köp, pant, hyra och jordabalkens gränser

Kategorier: Egendomslagstiftning Fastighetsrätt Juridik Särskilda rättsområden
Köp här

Finansiering med fastigheter som säkerhetsunderlag – Köp, pant, hyra och jordabalkens gränser

Kategorier: Egendomslagstiftning Fastighetsrätt Juridik Särskilda rättsområden
Köp här
Säkerhet i fast egendom uppnås traditionellt genom upplåtelse av panträtt. Avseende kommersiell användning av fastigheter i transaktioner omfattande högre värden utgör dock inte fastighetspant den enda, i vissa fall inte ens den huvudsakliga, formen för användande av fast egendom i säkerhetssyfte. Finansiering sker i stor utsträckning med användning av alternativa finansieringsformer och -tekniker.

Beroende på syfte och behov kan säkerhet exempelvis uppnås genom fastighetsleasing, pant i aktier eller andelar i fastighetsägande bolag, mezzanine-lån, ring fence-strukturer, eller komplexa finansieringsformer som paketerar och strukturerar tillgångar på ett sådant sätt att de kan användas som underlag för obligationsutgivning.

I den civilrättsliga avhandlingen Finansiering med fastigheter som säkerhetsunderlag - Köp pant, hyra och jordabalkens gränser, behandlas olika finansieringsformer och -tekniker som kan användas som alternativ eller komplement till traditionell panträtt enligt 6 kap. JB. Avhandlingen utgör en omfattande analys av skärningen mellan modern finansiering och klassisk lagstiftning i form av JB.

Avhandlingen innehåller analyser av kommersiella avtal och villkor som används vid finansiering med fastigheter som säkerhet i vid mening. De alternativa finansieringsformerna och -teknikerna diskuteras och problematiseras utifrån ett sammantaget helhetsperspektiv. Särskild vikt läggs vid avtalen och villkorens överensstämmande och förenlighet med vissa tvingande regler, formkrav och sakrättsliga bestämmelser i JB.

Elisabeth Ahlinder är verksam som forskare och lärare vid juridiska institutionen, Stockholms universitet. Under den tid som avhandlingen skrevs var Elisabeth anställd på Mannheimer Swartling Advokatbyrå.