Hur upphandlar man kvalitet?

Presenterar en utvärdering av upphandlingsregelverket ur ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv. En av de frågor som ställs gäller frågan om »kvalitet» och vilken roll detta begrepp spelar i offentlig upphandling, jämfört med t.ex. det mer påtagliga begreppet »inköpspris».
Mot bakgrund av den dialog som förts med olika intressenter hävdas att den huvudsakliga utgångspunkten för översynen bör vara »den goda affären»: att tillgodose verksamhetens behov, inklusive kvalitativa aspekter, till lägsta möjliga totalkostnad. Detta synsätt stämmer inte överens med EU:s upphandlingsdirektiv, som främst handlar om att öka konkurrensen och den gränsöverskridande handeln.
Några övriga prioriterade frågor i utredningsarbetet:

• Domstolarnas långa handläggningstider och den oförutsebara kammarrättspraxisen - bör antalet överprövningar minskas?
• Bör beloppsgränserna för direktupphandling höjas?
• Bör möjligheterna till elektronisk upphandling utökas?
• Kan enskilda personers inflytande på kvaliteten stärkas genom införande av ett valfrihetsförfarande i LOU?
• Går det att främja »gröna innovationer» genom att specificera funktioner i st. för detaljerade produktkrav?
• Hur ska små och medelstora företag kunna göra sig gällande i offentlig upphandling?

Tar också upp frågan om att förbättra den nationella upphandlingsstatistiken genom en utökning med samhällsekonomiska uppgifter. Detta skulle ge bättre förutsättningar för uppföljning och för att t.ex. kunna avslöja anbudskarteller.